Så tömmer lägenhetsskojarna ditt konto med ny metod – Sanna hotades: ”Kan vara hur otrevlig som helst”

Du tror att du har chans på din drömlya. I stället luras du på dina bankuppgifter och bedragare tömmer dina konton. Sanna är en av många som utsatts för det nya, utbredda nätbedrägeriet. När hon avslöjade bluffen började hoten – mot henne och familjen.

Samtidigt som bostadsbristen är skriande stor i Sverige, särskilt i storstäderna, söker sig många till Facebooks bostadsgrupper för att hitta en lägenhet. I grupperna lurar bedragare, som på olika sätt vill blåsa bostadssökande unga på pengar.

Sofie Heinlaid har i tolv år varit moderator för gruppen ”Lägenheter i Stockholm” med 180 000 medlemmar. Hon har engagerat sig särskilt mot bluffannonser och att det just nu finns ett sätt att luras på som dominerar i grupperna: kreditkollsbluffen.

Så här går det till:

• Bedragarna lägger upp en annons på en lägenhet som många vill ha.

• När folk hör av sig blir de tillsagda att gå igenom en kreditupplysning.

• Men bedragarna tar i stället deras bankuppgifter och sedan pengar från deras konton.

– Den här metoden är jätteinne just nu och har varit det i ungefär ett år, säger Sofie Heinlaid.

När vi granskar Facebooks stora bostadsgrupper och lägger ut förfrågningar i grupperna får vi svar från flera som råkat ut för just kreditkollsbluffen. Det visar sig finnas två olika sätt att bli lurad på.

Vi får kontakt med ”Sanna”, en kvinna i 25-årsåldern som utsatts för en av metoderna. Det hela skedde när hon bodde i kollektiv och letade efter en egen lägenhet i Stockholm. I en Facebook-grupp hittade hon en annons från en kvinna som kallade sig Fanny Fransson, som hyrde ut en etta vid Odenplan i centrala Stockholm med 6 300 kronor i månadskostnad.

– Det var en väldigt välskriven annons. Jag skrev till kvinnan och kollade om lägenheten fortfarande var tillgänglig.

Redan i det andra meddelandet skrev Fanny Fransson: ”Skulle det gå bra att en kreditkoll görs på dig samt när har du möjlighet att kika på lgh?”

Sanna tyckte att det kändes rimligt att en uthyrare ville ha koll på hyresgästernas ekonomi innan de fick se lägenheten. Hon skickade därför sin mejl, telefonnummer, bankens namn och legitimerade sig sedan med bank-id via en länk som hon fick.

Det hon inte visste var att hon i det ögonblicket blivit id-kapad och att bedragaren tagit ett kreditlån på 10 000 kronor, som kommit in på Sannas konto.

Del två i bedragarens plan var att få överföringen att se ut som ett missförstånd, för att Sanna skulle skicka pengarna vidare till ”Fanny Fransson”. Nu blev Sanna pressad i chatten.

”Du har fått 10 000 utav mig av misstag”. ”Swisha tillbaks”. ”Det handlar om mina pengar.” ”JAG POLISANMÄLER DETTA NU!!”.

Sanna blev väldigt stressad av alla meddelanden, men hennes magkänsla sa att något inte stämde, så hon väntade med att betala.

”Fanny Fransson” ökade pressen: ”Jag kan vara hur otrevlig som helst.” ”Dra åt helvete, fattar du det” ”Hoppas dina familjemedlemmar vet att du sitter och lurar folk”. Hoten blev allt värre. Till slut letade ”Fanny Fransson” upp personnummer och adress till Sannas familjemedlemmar och skickade dem till Sanna.

– Det var väldigt obehagligt och jag visste inte vem jag hade att göra med. Jag är inte så känslig men när någon går på ens familj blir man rädd, säger Sanna, som på grund av obehaget och hoten inte vill framträda med sitt efternamn.

Sanna gjorde aldrig någon överföring, utan kontaktade istället sin bank, som förklarade att hon blivit utsatt för bedragare. Användaren Fanny Fransson försvann från Facebook. Kort därefter dök en exakt likadan annons om en etta på Odenplan upp i samma Facebook-grupp. Den här gången kallade sig uthyraren för Anna Nykvist.

Den andra typen av kreditkollsbluff fick Helena Hörnstedt från Uppsala uppleva. Inför årets termin sökte hon bostad till dottern, som kommit in på innebandygymnasiet i Falun.

I Facebook-gruppen ”Lägenheter i Falun” hittade hon en annons från användaren ”Victoria Jansson”. Lägenheten låg bra till och hade en relativt låg hyra, så Helena och många andra visade sitt intresse. Victoria Jansson skrev att hon ville göra en kreditkoll på Helena via företaget UC och skickade över en QR-kod.

Helena scannade koden och blev sedan instruerad att ta fram sin bankdosa. Men hon tvekade inför meddelandet ”Godkänner härmed beställning av ett nytt mobilt bank-id. Bekräfta med OK”.

Viktoria Jansson förklarade att det inte alls handlade om ett ordinärt bank-id, utan ett ”UC-id”. Hon var väldigt övertygande.

– Hon hade svar på alla mina frågor, berättar Helena, som bland annat fick en länk till en fejkad informationssida om hur ”UC-id” fungerade.

Helena blev allt mer stressad över situationen men kände fortfarande en osäkerhet inför kreditkollen.

– Terminsstarten närmade sig och jag höll på att missa en bra lägenhet. Och så märkte jag att hon (”Viktoria Jansson”) började bli irriterad på att jag inte vill genomföra det där.

Var du nära att göra som hon ville i stressen?

– Ja, det var jag verkligen.

Helena Hörnstedt signerade aldrig med bankdosan. Hade hon gjort det hade hennes konton blivit länsade på pengar.

Sofia Heinlaid berättar att bedragarnas metoder är avancerade, med snygga imitationer av sidor för att få desperata lägenhetssökare att luras.

– Många går på det. Det kan se väldigt proffsigt ut, säger Sofie Heinlaid.

Polisen och administratörer i grupperna som Hem & Hyra pratar med ger en samstämmig bild av att bedrägerierna ökar.

För att undvika att bli lurad av den utbredda kreditkollsbluffen är det viktigt att veta hur en kreditkoll egentligen fungerar. Företag kan med hjälp av kreditupplysningsbolag få reda på sina kunders ekonomiska situation. Privatpersoner kan också själva begära ut information om sin egen ekonomi, för att till exempel visa den för hyresvärdar.

Men att en annan privatperson – till exempel någon som hyr ut en lägenhet – styr en ”kreditkoll” är inte tillåtet. Därför ska man aldrig klicka på länkar eller godkänna något med bank-id som man själv inte initierat.