Domstolen används som hot när hyresgästerna tar strid: ”Vi gör det inte för att det är roligt”

Mögel, trasiga tapeter eller sprickor i golvet. Det är ovanligt att hyresnämnden tvingar slarviga värdar i Skåne till underhåll. I norra Skåne är Hyresgästföreningen som mest på tårna med att driva fallen. Det visar Hem & Hyras kartläggning av flera års rättsfall.

”Samtliga fönster som vetter mot Bergsgatan är slitna och otäta. Sot och avgaser kommer in från gatan…”.

Ett av Malmös ökända slumhus samlar de allra fattigaste. Hyresgästföreningen har försökt få fastigheten tvångsförvaltad men misslyckats. Idag kämpar boende vidare för sänkta hyror och normalt underhåll. Genom en ansökan om åtgärdsföreläggande till hyresnämnden försöker hyresgästen som lever med sot och avgaser få till en förändring.  Men det är inte alltid hyresgästerna vågar ta strid.

Vid årsskiftet ändrades lagen så att struliga värdar snabbare ska kunna drabbas av böter. Det krävs inte längre en hyresgäst som front för att driva ett sådant mål. En kommun eller Hyresgästföreningen kan nu göra det på egen hand.

Vi har granskat hur ett av den tidigare lagstiftningens skarpa verktyg, åtgärdsföreläggande, har använts mot fastighetsägare i Skåne som inte vill samarbeta, mot slumvärdar som satt i system att missköta sig. Fallen skiljer sig stort.

En kvinna i en liten ort på landet som saknar tapetbård på en vägg.

Eller en man i ett nedslummat storstadsområde som lämnar över en lista på femton punkter med saker som måste fixas.

Vi har granskat ett hundratal ärenden över två års tid.

Så vad händer när fallen hamnar i hyresnämnden?

Vad handlar problemen om?

Susanne Björkman Ragnarsson är hyresråd och chef över hyresnämnden i Malmö. De få tvingande besluten tolkar hon positivt:

–Vi arbetar på ett sådant sätt att vi medlar. Det slutar ofta med att parterna är överens, åtgärder vidtas och det behövs inget beslut, säger hon.

Används hyresnämnden som ett hot i de här fallen?

– Det kan du tolka det som, jag tror att man kan uppfatta det så. Att vi gör en insats för att det ska slippa bli ett beslut om parterna ändå vill lösa det.

På samma sätt tolkar hon de få vitena positivt:

– Min erfarenhet är att om det blir ett beslut så följer hyresvärden det. Det är väldigt sällan de överklagar och då behövs inget vite.

Kartläggningen visar att Hyresgästföreningen är i minoritet: 7 av 10 fall med krav på åtgärder drivs direkt av hyresgästerna utan någon hjälp. Det finns också lokala skillnader: Det är betydligt vanligare att föreningen i norra Skåne tar ett medlemsärende av den här typen till domstol än i södra Skåne.

– Det är en bedömning som görs som handlar om var vi finner störst chans att nå framgång i ärendet. Vi försöker ha en dialog med fastighetsägarna och tycker det är en mer effektiv väg att gå. Vi skickar inte in en ansökan till hyresnämnden förrän vi har misslyckats med andra vägar, säger Sead Kurtovic, juristchef i södra Skåne.

Så det är inte färre struliga fastighetsägare i Malmö och södra Skåne än norrut?

– Nej, det tror jag inte. Utan det handlar om olika sätt att arbeta. På mindre orter och i mindre kommuner är det generellt sett fler mindre fastighetsägare som inte bedriver sin verksamhet på heltid och det skulle kunna förklara siffrorna. Det finns fler större etablerade bolag och professionella aktörer i större städer, säger Sead Kurtovic.

Lillemor Nordhöj är juristchef på Hyresgästföreningen i norra Skåne.

– Om det inte har hänt något efter fyra månader vänder vi oss till hyresnämnden, det finns ingen anledning för hyresgästen att behöva vänta längre än så. Jag vet inte hur de tänker i södra Skåne. Men vi lämnar inte krav på åtgärdsföreläggande för att det är roligt utan när vi inte kommer längre med hyresvärden, säger hon.