Sofie har haft tur i bostadslotteriet – låser ändå dörren med spännband av rädsla för exmannen

Trots att bostad är avgörande för att bryta relationsvåld ger kommunala hyresvärdar fler förturer till näringslivstoppar än misshandlade kvinnor. Sofie är en av dem som haft tur med bostad. Men varje kväll låser hon sin dörr med både nycklar och spännband av rädsla för sin tidigare partner.

– Jag tänker på ett helt annat sätt nu. Vi kan inte bo på bottenvåningen, eller ha en trappuppgång mitt emot där han kan stå och spana, det får inte finnas något att klättra in på via balkongen. Dörren behöver ha två lås och ha något jag kan fästa spännband i från dörrhandtaget – till exempel ett element. Men jag har haft tur.

Orden är Sofies. Hon ringer från hemligt nummer från en hemlig plats i Sverige. Hon är osäker på om hon är rätt person att intervjua eftersom hon till skillnad från andra haft stor tur på bostadsmarknaden som våldsutsatt kvinna med skyddad identitet.

Hennes historia, efter det fysiska våldet, börjar en tidig morgon när hennes man åkt till arbetet. Två socialsekreterare kom och hjälpte Sofie och sonen att fly till ett skyddat boende, många långa mil bort. Med sig hade hon en plastpåse med det nödvändigaste.

Socialen avrådde henne från att packa mer än så eftersom det hade kunnat väcka mannens uppmärksamhet. Själv tänkte hon att det inte behövdes mer. Det här var ju bara tillfälligt.

– Jag tänkte ”vi blir kvar i tre-fyra dagar – sedan glömmer vi det här”. Jag tänkte att han skulle börja sakna oss och ändra på sig för jag visste ju att han älskade mig – det var för att han var så rädd att förlora mig som han slog och kontrollerade mig, säger Sofie.

Nu har det gått några år sedan den morgonen. Sofie och sonen är två av cirka 30 000 människor som lever med skyddad identitet i Sverige. Antalet har mer än fördubblats i Sverige på tio år. Det är en grupp som på en redan övertänd bostadsmarknad får ännu svårare att hitta ett hem.

Det är Skatteverket och polisen som beslutar om en person har rätt till någon form av skyddade uppgifter. För att få det krävs varken polisanmälan eller dom. Det kan räcka med att socialtjänsten eller polisen gjort en bedömning av att du lever under hot.

Kvinnorna med skyddad identitet lever som gömda – men kan också ses som den synliga toppen på ett isberg av misshandlade kvinnor. Det är få som anmäler våld i nära relation. Just den typen av våld är det vanligare att kvinnor utsätts för, medan män oftare misshandlas av personer de inte känner.

Störst risk att utsättas för relationsvåld har ensamstående mammor med låg utbildning i hyresrätter, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Det vill säga personer med små ekonomiska marginaler.

Och trots att samhället, vänner och familj uppmanar kvinnor att bryta upp från relationen är samhällets stöd slumpartat.

– Stödet till våldsutsatta är en form av lotteri. Det beror inte på behov eller rättigheter utan på i vilken kommun du bor och vilken socialsekreterare du möter, säger Mikael Thörn som är enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

En alldeles färsk tillsynsrapport av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo bekräftar bilden. 23 procent av kommunerna svarar att de saknar eller inte vet om de har rutiner för att upptäcka om personer utsätts för relationsvåld. Och om det upptäcks – är risken att inget händer. I tre ärenden har våldsutsatta dött trots att socialtjänster varit inblandade.

– Ivo ser exempel på när socialtjänsten under lång tid haft uppgifter om våld, och trots allvarliga uppgifter, inte vidtagit åtgärder. Det här kan få ytterst allvarliga konsekvenser, säger Yvonne Berneke som är inspektör och rapportskrivare på Ivo.

Sofie gick från ett liv i en stor villa till ett skyddat boende som hon delade med fem andra misshandlade kvinnor och deras barn. Där blev hon kvar i över ett halvår. Första tiden behövde hon tid att läka, men sedan började kampen för att hitta en riktig bostad. En procedur Sofie tvingats göra om när olika myndigheter råkat röja deras uppgifter.

Trots myndighetsschabblet, har ansvaret att snabbt hitta ny bostad lagts på Sofie.

Och med skyddade uppgifter kan hon inte ställa sig i bostadskö eller söka lägenheter på nätet som kräver att hon lämnar ut sina personuppgifter. När Sofie ringer runt märker hon att vissa värdar drar öronen åt sig när de förstår att hon lever på flykt.

–  Man hör på deras röster när de backar, först är de intresserade men sen när de förstår att barnets pappa förföljer oss drar de sig ur – de vill inte ha problem, säger hon och fortsätter:

– Lever man i en misshandelsrelation eller med skyddade personuppgifter finns inga genvägar förbi köer. Det är snarare tvärt om – du står alltid sist plus lite till. Det blir liksom error i hela systemet: Vi finns inte och ska inte finnas. Det är som att vi gömda kvinnor ligger under en sten som man inte ska prata om eller vända på, säger Sofie.

Bostad pekas ut som en viktig faktor för att våldsutsatta ska lyckas bryta relationen och gå vidare.

När Sveriges Kommuner och regioner, SKR, frågar våldsutsatta vad de velat ha hjälp med från socialtjänsten, står punkten hjälp att hitta bostad högt på önskelistan. Men även praktiskt stöd med flytt samt att lära sig hitta i den nya staden de tvingats flytta till.

När Sofie hittat en lägenhet och flyttade från det skyddade boendet stod hon på bar backe, men socialen nekade henne ändå hjälp.

– Jag ägde inte ens en smörkniv och sökte hjälp från socialen, men de ansåg att jag ägde för mycket. För på pappret ser det ju ut som att jag äger en halv villa för flera miljoner. Men i den bor ju han och att jag skulle kontakta honom för att få pengar för att köpa möbler och husgeråd till en lägenhet på hemlig ort…

Sofie tystnar innan hon fortsätter:

– Jag menar: Han utsatte mig för helt brutala grejer som jag inte ens klarar av att tala om. Så inte kontaktar jag honom för att få pengar. Min familj har fått hjälpa mig.

Gömda kvinnor måste kunna flytta snabbt om deras identitet röjs och de riskerar att dra på sig dubbla hyror.

– Vi kan ju inte bo kvar och vänta på uppsägningstiden när han upptäcker oss. Vi måste flytta direkt, säger Sofie.

I undersökningen från SKR finns statistik som visar att många kvinnor inledningsvis får hjälp till skyddat boende, men att de sedan får klara sig mer på egen hand. 27 procent av de tillfrågade har fått hjälp med skyddat boende. 9 procent har fått hjälp med ny bostad.

– Bostadsfrågan är viktig. Kvinnorna riskerar att fastna på de skyddade boendena i något slags moment 22 när de inte får bostad. Om de blir kvar på ett skyddat boende kan de inte påbörja ett nytt liv. Tar det för lång tid är det stor risk att kvinnan återvänder till förövaren. Det här är ju i första hand en fråga om att det fattas bostäder i många kommuner, säger Mikael Thörn på Jämställdhetsmyndigheten.

Bostadsbristen har gjort att vissa kommunala hyresvärdar infört förturer som gör att särskilt ömmande fall kan gå före i köerna. Men Hem & Hyras granskning visar att förturerna oftare går till personer inom näringslivet än till våldsutsatta kvinnor.

Näringslivsförturer kan personer få som besitter kompetens som är viktig för kommunen. Till exempel en företagsledare eller nyckelfunktion inom rättsväsendet, kommunen eller regionen. Men vissa ger förtur till alla som flyttar in till kommunen för att arbeta.

I Hem & Hyras enkät, som har besvarats av 227 kommunala värdar, svarar 49 procent av de kommunala hyresvärdarna att de har näringslivsförturer. 40 procent svarar att de har förturer för våldsutsatta.

Värdarna lämnade förra året totalt 522 stycken förturer till näringslivet och 185 förturskontrakt till våldsutsatta kvinnor. Dock svarar flera hyresvärdar att socialtjänsterna hyr ett antal lägenheter som de fördelar till behövande i form av så kallade sociala kontrakt. Det kan vara våldsutsatta, personer i missbruk eller hemlösa som får bostad genom biståndsbeslut.

– Man tar inte hänsyn till att det är en mamma med ett barn som flyr för sina liv, säger Sofie.

Mikael Thörn på Jämställdhetsmyndigheten tycker att kommuner utan förturer till våldsutsatta borde ta efter de som redan har:

– Det borde vara enkelt att lösa bostadssituationen för våldsutsatta kvinnor i betydligt fler bolag. En del kommuner/bostadsbolag är bra. Det borde fungera så i hela landet, säger han.

Utöver fler bostadsförturer till våldsutsatta och att socialförvaltningarna faktiskt blir bättre på att följa de regler och rutiner som redan gäller för våld i nära relationer – går det faktiskt att förenkla livet även för dem som lever med skyddade personuppgifter. Och faktum är att det redan görs. Men än så länge endast inom ramen för avhoppsverksamheter. I den gruppen finns framför allt män som lever med skyddade personuppgifter. De får stöd från samverkande myndigheter med allt från skyddat boende, ekonomiskt bistånd, skuldsanering och vårdkontakter.

Jämställdhetsmyndighetens Mikael Thörn efterlyser ett långsiktigt strukturerat stöd till de gömda kvinnorna som liknar det som redan erbjuds inom ramen för avhopparverksamheter.

– Samhället står för ett stort svek gentemot dessa kvinnor och barn. I dag lägger vi ansvaret på den utsatta kvinnan att hon ska hitta boende och ordna sin livssituation. Vi uppmanar dem att lämna relationen. Men de saknar långsiktigt stöd utifrån sina behov och rättigheter, säger Mikael Thörn.

I förra veckan presenterade regeringen åtgärdsprogrammet ”Fri och trygg utan våld och förtryck 2024-2026”. Ett program tänkt att förebygga och bekämpa relationsvåld, prostitution och människohandel. Programmet innehåller över 100 åtgärder som ska ge starkare skydd för den våldsutsatta och försvåra för mannen att utöva våld. Till exempel ska gärningsmannen tvingas flytta från lägenheten.

Mikael Thörn ger både ris och ros till regeringens åtgärdsprogram.

– Flera av förslagen är bra och i rätt riktning. Men det är också viktigt att alla inblandade omsätter redan befintlig kunskap, lagstiftning och de nya förslagen i praktiken. Där har chefer och politiker på kommunal nivå ett stort ansvar. Alla våldsutsatta ska kunna få det långsiktiga stöd och skydd de har rätt till och behov av oavsett var de bor i landet, säger han.

Han vill också att regeringen går ännu längre när det kommer till förövare:

– En viktig aspekt är att lägga ännu mer fokus på att flytta och döma våldsutövare så kan barn och kvinnor kan bo kvar, säger han.

Sofie säger att hon ständigt är rädd att mannen ska upptäcka dem och att hon och sonen måste genomföra ännu en flytt. Hitta bostad snabbt, hoppas kunna ordna flyttfirma, ny skola, nya vänner. Ett nytt liv. Ändå säger hon gång på gång under intervjun att hon är en av dem som haft tur.

Du säger att du haft tur – hur tänker du då?
– Andra har inte haft samma tur med bostad som jag.

Hon tystnar och tänker efter.

– Men nu när du frågar. Det är nog en strategi för att jag ska orka kämpa som gör att jag tänker så. För… alltså vadå tur… Det är ju fruktansvärt. Men det beror ju på vilket perspektiv man har: Jag lever ju. Vi lever – jag och min son.

Läs mer: Jämställdhetsminister Paulina Brandberg välkomnar Hem & Hyras granskning.