Trots kända risker med livsfarliga hissar – regeringen dröjer med krav på bättre säkerhet

26 000 hissar är farliga i Sverige. Riskerna är kända sedan länge och lösningar finns. Ändå dröjer regeringen med att skärpa lagen. Under tiden har en femårig pojke i Göteborg mist livet i just en sådan hiss. ”Helt fruktansvärt”, säger Hissförbundets generalsekreterare.

Hem & Hyra har berättat om Frida Dahlin, 36, som för tre månader sedan förlorade sin femårige son Nima i en hissolycka hemma i hyreshuset i Göteborg.

Mitt i sorgen kämpar hon nu för att driva igenom en lagändring för ökad säkerhet: en Lex Nima.

– Det kan rädda liv. Det här handlar om säkerheten för många barnfamiljer. Det här ska inte hända. Men det har hänt mig, och mitt barn. Jag kommer att få leva med det här för resten av mitt liv, säger Frida Dahlin.

Hon är inte ensam om att kräva förändring.

Flera olyckor har skett de senaste åren, där framför allt barn har klämts och skadats allvarligt. Mörkertalet bedöms vara mycket stort.

Branschföreningen Hissförbundet larmade redan för flera år sedan om riskerna med äldre hissar i bostadshus. Även myndigheten Boverket har varnat fastighetsägare om de inbyggda farorna.

2021 tillsatte regeringen en utredning om säkrare hissar. I februari förra året var utredningen klar. Men trots att 1,5 år har gått sedan dess finns fortfarande inget lagförslag om ökad säkerhet i de farliga hissar som transporterar människor varje dag.

– Ärendet är under beredning. Mer än så kan jag inte säga, säger departementssekreterare Lars Eriksson på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Sara Berggren är generalsekreterare på Hissförbundet. Hon har haft kontakt med Frida Dahlin efter olyckan.

– Det känns otroligt sorgligt. Helt fruktansvärt. Som medmänniska blir man bestört. Det här är frågor som Hissförbundet har arbetat med länge.

Sara Berggren poängterar att hon ännu inte vet hur olyckan i Göteborg gick till i detalj. Men hon hoppas att regeringen skyndar på de beslut som krävs för att höja säkerheten i landets hissar.

– Det som skett är väldigt olyckligt. Vi har legat på och varit i kontakt med regeringskansliet även efter sommaren, som en påminnelse. Det ligger ett lagförslag kring ökad säkerhet i äldre hissar. Vi hoppas att det snart fattas beslut i en positiv riktning.

Sveriges 126 000 hissar utgör Europas äldsta hissbestånd. Mer än hälften av dem är äldre än 30 år gamla, enligt Hissförbundet. Det innebär att många svenskar dagligen åker i hissar som är godkända men som saknar viktig säkerhetsutrustning, eftersom nuvarande regelverk inte omfattar äldre hissar.

Framför allt är det två sorters äldre hissar som orsakar de allvarliga olyckorna. Dels hissar med farliga dörrar, till exempel grindar eller skjutdörrar som hissåkaren själv drar igen. Dessa är minst 5 800 stycken, och finns framför allt i storstadsregioner med äldre bostadsbebyggelse.

Den andra typen är hissar som saknar skydd i korgöppningen, alltså där hissåkaren kan se och röra själva schaktväggen under färd. I detta fall handlar det om minst 20 000 hissar, varav många i miljonprogramshus.

Totalt finns alltså åtminstone 26 000 farliga hissar runt om i landet, enligt både Boverkets och Hissförbundets uppskattning.

Förbundet kräver därför att reglerna skärps, så att även äldre hissar måste ha uppdaterad säkerhetsutrustning. I dag krävs det bara om fastighetsägaren gör en större modernisering av hissen, vilket i sig är ett frivilligt beslut.

Sedan drygt tio år gäller strängare säkerhetskrav för hissar utan skydd för korgöppningen, men bara på arbetsplatser.

Detta sedan flera människor dött i klämolyckor då de fraktat större föremål som fastnat mot schaktväggen och klämt fast personen. Du har säkert sett de gulsvarta varningsskyltarna som visar hur en människofigur trycks upp mot hissväggen av ett sopkärl.

Skärpningen har minskat antalet hissolyckor på landets arbetsplatser. Men i äldre bostadshus räcker det fortfarande med att fastighetsägaren sätter upp en varningsskylt av typen som beskrivs ovan.

Både Hissförbundet och Boverket vill att samma skyddsregler ska gälla även bostadshus. Barn, äldre, människor med funktionsnedsättning och husdjur är särskilt utsatta, liksom boende som flyttar bohag.

Enligt Boverkets hissexpert Krister Svensson har Sverige sluppit dödsolyckor i den här sortens hissar sedan säkerheten skärptes på arbetsplatser.

– Däremot har det hänt i Finland, och de har samma regler som vi. Så risken finns, säger han.

I äldre hissar med gallergrind eller vikdörr innanför dörren mot trapphuset finns risk att små barn fångas i den lilla glipan mellan de båda dörrarna om den tyngre ytterdörren slår igen.

En bockad plåt på ytterdörren täpper igen det potentiellt livsfarliga utrymmet. Om plåten kombineras med en fotocellslist är risken borta. Förhållandevis enkelt, och inte särskilt dyrt.

Många hyresvärdar har redan gjort detta på eget bevåg – men långt ifrån alla. Detta trots att såväl Boverket som Hissförbundet informerat fastighetsägare om riskerna i flera år, även via besiktningsföretagen. I Nimas kommunala hyreshus i Göteborg kom skyddet på plats först efter dödsolyckan.

– Det har gjorts en hel del frivilliga åtgärder. Men inte i den omfattningen som man skulle önska. Det är beklämmande att man inte gör någonting när man blir uppmärksammad på att det finns en risk och en relativt enkel lösning, säger Krister Svensson.

Hissar utan skydd i korgöppningen kan kräva större insatser om bostadshus ska omfattas av samma striktare regler som arbetsplatser. Dels handlar det om minst 20 000 hissar, dels blir kostnaderna större per hiss. I vissa fall kan hissarna till och med behöva bytas ut.

Men så länge strängare lagkrav dröjer består alltså riskerna i hyreshus med äldre hissar. Utan skärpta regler väntas det ta över 40 år innan alla riskhissar har åtgärdats i samband med löpande underhåll.

Och även om en skärpning kommer så lär det ta tid innan den får full skyddseffekt, menar Krister Svensson på Boverket.

– Först ska regeringens förslag gå ut på remiss och det tar ett tag. Sedan kommer fastighetsägarna att få en viss tid på sig att rätta till eller åtgärda hissar också. Så det kan absolut dröja.