Värdarna: Nya ­lagen om bostadsanpassning har bidragit negativt

Den nya lagen har blivit ett hinder för funktionsnedsatta som behöver anpassningar hemma. Det är både privatvärdarna och allmännyttan överens om. Samtidigt försvarar de rätten att säga nej till personer som vill ha hjälp.

Antalet beviljade bostadsanpassningar har minskat kraftigt de senaste sex åren, och summan som betalades ut för att hjälpa funktionsnedsatta personer i hemmet är lägre än den varit på 20 år.

Åsa Schelin är expert på boende­frågor vid branschorganisationen ­Sveriges allmännytta. Hon är övertygad om att de allra flesta värdar är positiva till anpassningar – och att väldigt få ­sätter stopp av estetiska skäl.

– Det kan finnas många skäl till att man säger nej. Ett av dem kan vara att anpassningar i vissa placeringar för­svårar utrymning. Till exempel en trapphiss i uppgången.

Hon lyfter även fram att det inte alltid är självklart att få ersättning när man vill ta bort en anpassning.

– Värdar vill ofta återställa till skicket det var innan när en hyresgäst ­flyttar. Men om kommunens bedömning är att det inte behövs betalas det inte ut ­några pengar.

Kan det leda till att man säger nej till anpassningen?
– Det är inte omöjligt att en sådan ­faktor kan väga in. Men det ekonomiska är sällan varför man säger nej.

I stället pekar Åsa Schelin ut lag­ändringen som infördes 2018 som en orsak till att bostadsanpassningarna blivit ­färre. I stället för att förenkla processen har den gjort det svårare att få en anpassning hemma.

– Reglerna har blivit otydligare. Vi har sett att man i ett flertal kommuner nu ger avslag till saker man tidigare sagt ja till, säger hon.

En klar försämring gäller personer med elrullstol. Numera får ansökningar om förvaring av permobiler ­kategoriskt nej på grund av en ny tolkning, något som bland annat drabbat Kjell-Åke Larsson, 83, som medverkar i Hem & Hyras granskning.

– Man har blivit beviljad ett hjälp­medel men har ingenstans att förvara det. En svår situation.

Det är en rättighet att kunna leva självständigt i sitt hem – ska värdar då ha rätt att neka anpassningar?
– Det är ett sätt att se på saken. Men det finns tillfällen där det inte är ­lämpligt eller inte möjligt med en anpassning. Då måste fastighetsägaren kunna säga ifrån.

Saknas det kunskap om anpassning hos värdarna?
– Vi får mycket frågor kring hur det fungerar och ser över om vi kan ha en utbildning i ämnet. Men jag känner inte till något ärende där ett nej berott på bristande kunskap.

Branschorganisationen Fastighets­ägarna vill inte kommentera varför ­vissa ­värdar väljer att säga nej.

– Vi har inte tagit del av dessa fall och kan inte uttala oss om dem, säger ­Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet.

Vad anser ni om att fastighetsägare har rätt att säga nej till anpassningar?
– Det är naturligt att det finns en ­balans mellan den grundlagsskyddade äganderätten samt egendomsskyddet och funktionshinderpolitiken.

Även Rikard Silverfur ser den nya ­lagen som ett skäl till att färre får hjälp, och välkomnar regeringens beslut att den ska ses över.

– Vi delar synen att den nya lagen ­bidragit negativt. Kommunerna har ­också kraftigt skurit ner på sin servicenivå kring bostadsanpassning. Det är bekymmersamt.

Saknas det kunskap kring bostadsanpassning?
– Ökad kunskap är alltid bra. Vår bild är dock att det är den ändrade lagen som lett till minskade anpassningsåtgärder.