Vätgas och lyx skulle rädda Vårgårdas problemområde – nu tvingas Carina flytta

Satsningen på vätgas skulle sätta Vårgårda Bostäder på kartan. Men projektet havererade. Vätgasen och renoveringen stoppades och det kommunala bostadsbolagets ekonomi rasade.

”Vi som bor här slog larm tidigt, varför var det ingen som lyssnade?”, undrar hyresgästen Carina Brevenborg.

Vi träffas på Klockarebolet utanför Carinas nyrenoverade lägenhet. En lägenhet som hon vet att hon inte kommer att ha råd att bo kvar i. För nu stiger månadshyran för varje år. Om fyra år, när hennes nuvarande hyresgaranti har gått ut, har den gått från 5 600 till 8 500 kronor per månad.

– Då har jag inte råd att bo här. Och jag är inte ensam om att tvingas flytta, säger Carina Brevenborg.

Men vi tar det från början: Sex slita hus i kommunala Vårgårda Bostäders miljonprogramsområde Klockarebolet behövde renoveras. Bostäderna i området, i västra delen av tätorten Vårgårda mitt i Västergötland, byggdes på 1970-talet och andades då den tidens lyx, med uteplatser, stora grönområden mellan husen och långa garagelängor. Det skulle vara bilfritt och modernt.

Men åren gick hårt åt Klockarebolet. Bostadsområdet har de senaste åren blivit väldigt slitet och underhållet har varit eftersatt. Det blev Vårgårdas utsatta område, med en del stök och kriminalitet, otrygghet och dåligt rykte.

Det stora renoveringsprojektet skulle ändra på allt, menade Vårgårda Bostäders dåvarande ledning. Klockarebolet skulle bli något alldeles extra.

De trista, slitna tvåvåningshusen skulle bli tre våningar höga, standarden bli den bästa tänkbara och till på köpet skulle husen bli självförsörjande på el med hjälp av solpaneler och vätgas.

Här skulle solcellerna på taken kompletteras med en vätgasanläggning för lagring av energi under den mörka delen av året. På sommaren tillverkar solcellerna mer el än vad som går åt. Överskottselen skulle matas till en anläggning som förvandlade energin till vätgas, som i sin tur skulle komprimeras och förvaras i tankar mitt i bostadsområdet.

På vintern skulle bränsleceller omvandla vätgasen till el igen. Det är en process som används i industrier, men som aldrig tidigare använts i ett bostadsområde i Sverige. Många reagerade över presentationen med förskräckelse och fick en känsla av att bostadsområdet skulle ha en tickande bomb mitt mellan husen. Vätgas är nämligen väldigt explosivt.

Den drivande bakom planen var Vårgårdabostäders dåvarande vd, Jan Thorsson.

– Vi vill visa att även ett litet kommunalt bostadsbolag kan ligga i framkant när det gäller miljötänk, sade Jan Thorsson när planerna avslöjades.

Projektet väckte stor uppmärksamhet. Studiebesökarna radade upp sig och bland annat skrev tidningen Sveriges allmännytta: ”Vårgårda Bostäder satsar på unik energilösning.” Och berättade i en lång text om hur den unika energilagringen skulle förse husen med värme och varmvatten året runt.

Jan Thorsson förklarade för tidningen: ”Den tekniska lösningen fungerar så att elen från solcellerna sparas kortsiktigt, över dygnet, i batterier och långsiktigt, över vintersäsongen, lagras elen i ett vätgaslager för att därefter tillverka el och värme med hjälp av en bränslecell”.

– Vårgårda är känt för sina innovationer och för sitt positiva företagsklimat, nu slår vi ihop dessa och visar att det går att klara nya strängare energikrav från myndigheter med ett innovativt tänkande. Vårgårda kommun har också omfattande miljömål med fokus på ett mer hållbart samhälle. Vårt initiativ med att bygga hus som inte drar någon energi ligger helt i linje med kommunen och bostadsbolagets mål.

Vårgårda Bostäder fick ett investeringsstöd från Boverket och solcellsstöd från länsstyrelsen. Naturvårdsverket belönade satsningen med miljöpris i kategorin ”Mod och tempo”. Jan Thorsson själv åkte till Almedalens politikervecka för att föreläsa om Vårgårda Bostäders unika satsning.

– Fastighetsvärdet ökar, och att få gratis energi känns väldigt tilltalande. Vi räknar med att solen fortsätter att lysa i många år till, sade Jan Thorsson.

Men snart stötte det hela på patrull. Vätgasen klassades som farlig verksamhet. Kommunen nekade bygglov för gastankarna mitt bland hyreshusen. Och i tidningen Elinstallatören förklarade kommunens byggchef Sabina Talavanic ställningstagandet:

”Vi hittar inte stöd i detaljplanen för att bevilja bygglov för en farlig verksamhet mitt i ett bostadsområde. Tekniken är väldigt intressant och miljömässigt bra, men anläggningen är tyvärr felplacerad.”

Hon jämförde projektet med en annan vätgasanläggning som också klassas som ”farlig verksamhet” i Vårgårda.  Några hundra meter från det aktuella bostadsområdet finns bilsäkerhetsföretaget Autoliv, som använder en vätgasblandning för att blåsa upp sina krockkuddar. Företaget lagrar och hanterar därför sedan länge vätgas på platsen.

– Men den farliga verksamheten finns i ett industriområde, och företaget har en insatsberedskap. För ett bostadsbolag är det svårt att ordna en insatsberedskap dygnet runt, och det finns i dagsläget ingen kunskap om att ha farlig verksamhet i bostadsområden. Därför kan vi inte bevilja bygglov, sa Sabina Talavanic i Elinstallatören.

Långt innan dess hade hyresgästerna uttryckt sin oro över att ha få explosiv gas som närmsta granne.

– Vi tyckte det lät helt galet och slog larm tidigt. Det var nog många som förstod att detta inte skulle bli bra för någon, säger Carina Brevenborg, som bott i två omgångar sedan 1980-talet. 

Även de påkostade renoveringarna oroade.

– Vi som bor här förstod att vi inte skulle ha råd att bo kvar. Varför inte satsa på en normal renovering istället för denna lyx?

Men ingen lyssnade. Detta skulle bli något alldeles extra för Vårgårda och Klockarebolet.

En polisbil rullar in mellan två av de nybyggda husen. Carina säger att det är vardag. För även om husen är fina så finns problemen kvar. Det är mycket stök, det är oväsen och många känner sig otrygga.

Mitt i området står en byggnad utan tak. Det var här vätgasen skulle förvaras. Nu har det blivit en otrygg plats att gå förbi. Belysningen i hela området är dålig, men efter en trygghetsvandring med Hyresgästföreningen har Vårgårda Bostäder lovat att det ska ordnas.

– Det är mycket som behöver göras för att rätta till det som gått fel, säger Carina. Det handlar inte bara om misslyckandet med vätgasen. Man har glömt bort oss hyresgäster.

Idag består området av en märklig blandning av totalrenoverade hus med lyxiga ljusa träfasader och stora balkonger och rejält slitna huskroppar som ännu inte renoverats alls.

För i februari förra året sparkade Vårgårdabostäders styrelse plötsligt vd:n Jan Thorsson. Som skäl angav man att de behövdes ”…ett annat ledarskap” och att avskedet inte hade något med vätgasprojektet eller de skenande renoveringskostnaderna att göra.

Bostadsbolaget tillsatte en interim-vd, Ulf Bengtsson, vars uppdrag var att undersöka möjligheterna med att gå vidare med både renoveringarna och vätgasen.

– Jag hade inget tydligt uppdrag att rädda vätgasprojektet, men att undersöka och undanröja problem, säger Ulf Bengtsson.

Han säger att han såg det som jätteintressant att få ett miljonprogramsområde att bli självförsörjande på energi.

– Visst var det lite bekymmersamt med placeringen, men det hade säkert gått att lösa, säger han.

– Men ekonomin satte spiken i kistan, säger han kort och fortsätter med eftertryck:  Ekonomin var katastrofal.

Den omfattande renoveringen av husen blev betydligt dyrare än vad som var budgeterat. 40 miljoner kronor per hus hade vuxit till 63 miljoner.

– Ekonomin i projektet var en katastrof, med eller utan vätgas, säger Ulf Bengtsson.

Han säger att ingen visste hur illa det var.

– Jag skulle hålla ställningarna tills man hittat en ny vd. Det fanns inte på kartan att jag skulle upptäcka en ekonomi i fritt fall, säger han.

Ulf Bengtsson säger att det gick så långt att han emellanåt började tvivla på sig själv, på det han såg.

– Jag räknade fram och tillbaka och såg att det var precis så illa. Jag fick gå till kommunledning och styrelse och berätta.

Kommunalrådet Bengt Hilmersson (C) beskriver det som hänt som en ”Jobbig historia i mitt politiska liv”.

Hilmersson erkänner utan omsvep att han var en av dem som trodde på projektet. Han trodde att det skulle resultera i något alldeles extra för lilla Vårgårda. Visst ifrågasatte han säkerheten, om det var lämpligt med vätgastankar mitt i bostadsområdet.

– Men vi fick hela tiden svaret att det var lösbart. Att det inte var några problem, säger Bengt Hilmersson.

På frågan om han och den övriga kommunledningen borde ha gjort något annorlunda svarar Hilmersson:

– Ja, vi som ägare borde naturligtvis haft bättre kontroll på vad som hände i Vårgårda Bostäder. Men jag tyckte att vi hade anställt folk som hade rätt kunskaper för detta. Vi hade en vd som skulle sköta det.

Bengt Hilmersson står fast vid att Klockarebolet behövde renoveras, men att nivån på satsningen gick överstyr. De tredje våningarna skulle aldrig ha byggts. Man skulle ha anpassat renoveringarna efter plånboken bostadsbolaget hade. Och vätgassatsningen skulle aldrig ha blivit verklighet.

– Jag får väl säga att Vårgårda var med och förde vätgasen som energilösning framåt. Men för oss blev det en väldigt dyrköpt läxa. Och jag beklagar att det är hyresgästerna som får betala, säger Hilmersson.

På vilket sätt blir det hyresgästerna som får betala?

– Självklart påverkar bolagets dåliga ekonomi planerade satsningar framöver. Det kommer inte att renoveras i den takt som vi skulle önska. Det kommer inte att byggas nytt i Vårgårda Bostäder på ett tag. Men jag känner ändå att vi har bra bostäder åt våra hyresgäster, säger Bengt Hilmersson.

Men kommer Vårgårda kommun att se till att hyresgästerna går skadeslösa ur fiaskot?

– Vi kommer inte att sätta in några extra pengar i bolaget. Men vi kommer inte heller att ta ut något mer än den borgensavgift vi måste ta ut, säger han.

Idag är Katarina Jordansson vd för Vårgårdabostäder. Hon säger att hennes uppdrag är att ägna sig åt det som allmännyttan står för, att ordna bra bostäder åt alla.

Det handlar om att ta nya tag, få ordning på ekonomin och, inte minst, att få de två återstående huskropparna renoverade till en standard som gör dem beboeliga.

– Varsam renovering heter det. Det kommer att bli återanvändning av gammalt material och varje åtgärd ska vägas på guldvåg. Inget onödigt som kostar pengar.

Även Katarina Jordansson förnekar att hyresgästerna kommer att drabbas av bostadsbolagets dåliga ekonomi.

– Vi har löst det genom att skriva ner värdet på husen. Det handlar om värderingsmetoder av fastighetsbeståndet, säger hon.

Ulf Bengtsson säger att Vårgårda Bostäder aldrig riskerat att gå i konkurs, men att det varit nödvändigt att göra nedskrivningar och ändra värderingarna av bostadsbeståndet.

– Det hade inte gått att bara blunda och köra. Det hade drivit bolaget mot slutet.

Har styrelse och politiker varit naiva?

– Naiva är kanske inte rätt ord. Men styrelse och ägare kanske borde ifrågasatt projektets storlek på 370 miljoner i förhållande till Vårgårda Bostäders balansräkning på 270 miljoner innan ombyggnaden. En sådan stor satsning på kort tid innebär troligen att externt kapital behöver tillskjutas.

Hem & Hyra har sökt Jan Thorsson, tidigare vd och drivande i vätgasprojektet, för en kommentar. Men han avböjer att svara.

Några av frågorna vi hade velat ha svar på från Jan Thorsson är om han ångrar satsningen på vätgas, och om han varit medveten om hur illa ställt det var med bostadsbolagets ekonomi. Men framför allt skulle vi vilja veta om han blev fartblind av satsningen där det lilla bolaget plötsligt fick agera på de stora scenerna och om politikerna tog sitt ansvar för ekonomin i bolaget.

Jan Thorsson skriver så här i ett mejl: ”Nu har det gått drygt ett år sedan mitt uppdrag avslutades i Vårgårda. Jag saknar helt insyn i processen om vad som händer eller vad man gör. Då min roll i Vårgårda är avslutad väljer jag också att inte kommentera min efterträdares arbete eller de politiska besluten.”

Nu ska Vårgårda Bostäder satsa på sitt huvuduppdrag, att ordna bra och ändamålsenliga bostäder till kommunens invånare. Ekonomin måste komma i balans efter vätgasäventyret. Men för Carina Brevenborg och flera av hennes grannar handlar det om att redan förbereda sig på att hitta nytt boende.

– Det är flera av oss som inte kan bo kvar här den tillfälliga hyresrabatten är borta, säger Carina. När pengarna inte finns i våra plånböcker spelar det ingen roll att husen nu är tre våningar, moderna och snygga.