Så kan du dela boende med andra – Hem & Hyra listar alternativen
Artikeln finns också på arabiska
I Sverige bor 40 procent av befolkningen i ensamhushåll. Det är mest i hela Europa. Vissa är nöjda med det, andra inte. Men trenden kan vara på väg att brytas. Enligt flera forskare kommer det bli allt vanligare att bo tillsammans med andra personer – av flera skäl.
1. Bostadsbrist och miljö
På grund av bostadsbristen behöver vi vara fler som delar på boendeytorna. Klimathotet talar också för att vi måste börja samsas om både utrymme och saker. Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. För att nå det målet finns det en hel del kvar att göra. Bostadssektorn står för en stor del av landets totala utsläpp – cirka 30 procent.
2. Motverka ensamhet
Det finns fler fördelar utöver de miljömässiga med att dela boende. Även om man bor själv i hushållet är det inte säkert att man känner sig ensam. Men om man gör det har man mycket socialt att vinna på att bo tillsammans med andra.
3. Spara pengar
En annan vinst med att bo ihop är att det är ekonomiskt smart. Om man är fler som samsas om till exempel köksutrustning, blir det pengar över till annat.
För den som vill bo med andra finns olika möjligheter:
Kollektivhus
Ett kollektivhus är ett bostadshus med vanliga lägenheter. Utöver dem finns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, syssla med sin hobby och umgås.
Det finns många olika slags kollektivhus. I en del bor människor i blandade åldrar, i andra enbart äldre personer.
Upplåtelseformerna kan vara vanlig hyresrätt, kooperativ hyresrätt och bostadsrätt.
Det gemensamma köket och matsalen är oftast kärnan i ett kollektivhus verksamhet. Alla vuxna ingår i ett matlag som turas om att laga maten. Det är ganska vanligt att ha ett par matpass var tredje eller fjärde vecka.
I Sverige finns idag drygt 50 kollektivhus, varav de flesta är medlemmar i föreningen Kollektivhus NU – se lista.
Varje år är det öppet hus för intresserade i många kollektivhus. Många hus har egna köer eller intresselistor. I andra fall söker man bostaden via den allmänna bostadskön.
Anita Persson var med och grundade kollektivet Färdknäppen på Södermalm, som byggdes 1993 och ägs av kommunala Familjebostäder.
– Då hade ungarna flugit ut, man behövde inte bo så stort och man ville gärna träffa folk, säger hon.
För närvarande bor 56 personer i huset. Inga av dem är barn, men många barnbarn kommer på besök, berättar hon.
Måndag till fredag äter medlemmarna tillsammans, förutom på sommaren när folk sprids åt olika håll. Samtliga boende är med i ett matlag, och ett städlag.
Runt om i landet finns också startargrupper som vill få i gång fler kollektivhus och bogemenskaper.
Kooperativ hyresrätt
En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som hyr ut minst tre lägenheter till sina medlemmar. Föreningen är hyresvärd och hyresgästen är medlem i föreningen.
Kooperativa hyresrätter är en blandform av hyresrätt och bostadsrätt där man blir medlem i en kooperativ hyresrättsförening och betalar en insats för sin lägenhet när man flyttar in.
Enligt Lennart Sjögren, konsult i byggbranschen, är de kooperativa hyresrätterna på frammarsch på mindre orter där privata fastighetsägare inte vågar eller vill satsa.
– De är ett sätt att lösa bostadsbristen på orter där privata fastighetsägare inte bygger. Ofta är kommunen engagerad i projekten, säger han.
Själv har han varit med om att ta fram kooperativa hyresrätter både i Vännäs och Ockelbo.
I kooperativa trygghetsboendet Hästen i Ockelbo finns 17 lägenheter, och en gemensamhetslokal på 37 kvadratmeter.
Enligt Lennart Sjögren kombinerar en kooperativ hyresrätt det med bästa i en bostadsrätt med det bästa i en hyresrätt.
– I och med att man betalar en insats innan man flyttar in, sänker man sin månatliga boendekostnad. Om man säger upp lägenheten får man tillbaka insatsen.
Insatsen är hög och kan i Ockelbo ligga på runt 400 000 kronor.
I dag finns ett 60-tal kooperativa hyresrättsföreningar över landet. De flesta har ett kommunägt bostadsbolag som hyresvärd, till exempel AB Familjebostäder i Stockholm eller Mimer i Västerås.
Byggemenskap
Byggemenskap är när personer tillsammans bestämmer sig för att bygga ett hus från grunden och ha delningsboende där. Kännetecknande för boendeformen är att det är de som ska använda byggnaden som själva äger och driver projektet.
Byggemenskapen avgör också själv vilken upplåtelseform man vill ha – kooperativ hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt.
Boendeformen är ännu inte så vanlig i Sverige. I Tyskland förekommer den desto oftare och har på senare tid börjat sprida sig hit.
Ett exempel på byggemenskap i Sverige är föreningen Gården i Rosendal, Uppsala.
Huset, som till största delen är byggt i trä, började byggas hösten 2020 och var klart för inflytt ett år senare. Lägenheterna är yteffektiva medan de boende delar på utrymmen som kök, hobbyrum, vardagsrum, uteplats och takterrass.
Projektet drivs av en ekonomisk förening som vem som helst har kunnat bli medlem i. Men just nu är intresset stort och föreningen tar inte emot några fler medlemmar.
Co-living/Delningsboende
Delningsboende, eller co-living, liknar på ett sätt klassiska kollektivboenden. Skillnaden är att det är bolag som driver idén.
Målgruppen är unga människor som gillar att träffa folk och umgås. Unga vuxna är också en grupp som på grund av bostadsbristen ofta har svårt att ta sig ut på bostadsmarknaden. I ett co-livingboende har hyresgästen ett mindre rum, medan övriga ytor, som till exempel kök och badrum, är delade.
Den vanligaste formen är att fastighetsägaren hyr ut hela huset till ett företag som specialiserat sig på delningboende.
Bolaget tar över rollen som hyresvärd och skriver kontrakt med hyresgästerna, som man matchar ihop utifrån hur väl de kan passa för att bo tillsammans.
Hanna hyr av företaget Colive i Handen och bor på sju kvadrat, men har tillgång till gemensamma ytor som hon delar med andra.
I stället för kötid blir det personliga egenskaper och intressen som avgör vem som får hyra bostaden. Kontakten skrivs tills vidare men grundtanken är man hyr under en fas i livet för att sedan gå vidare till annat boende.
I Uppsala planerar det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem ett delningsboende för äldre i stadsdelen Kvarngärdet, tillsammans med arkitektbyrån Theory into practice, TIP. I boendet är det tänkt att sju personer ska bo tillsammans per enhet. Alla har ett eget rum med badrum medan övriga ytor är gemensamma.
– Projektet syftar till att kunna erbjuda en prisöverkomlig bostad för främst äldre med låg pension, som annars kan ha svårt att efterfråga en nybyggd, tillgänglig bostad, samtidigt som ofrivillig ensamhet kan brytas, skriver Uppsalahems Monica Axelsson i ett mejl.
I Helsingborgs drivs sedan 2019 delningsboendet Sällbo där äldre och yngre bor tillsammans:
Hyra lägenhet och dela med vänner
En annan möjlighet till gemensamhetsboende är att hyra en lägenhet tillsammans med vänner. För den som vill göra det finns det en del att tänka på för att undvika fallgropar. I praktiken kan hur många personer som helst stå på ett hyreskontrakt. Men det vanligaste är att hyresvärden vill att en eller högst två personer står på kontraktet. Övriga personer blir då inneboende. Problem kan uppstå om förstahandshyresgästen vill flytta och säger upp kontraktet.
– De inneboende har ingen rätt att ta över kontraktet om den förste hyresgästen flyttar. Då riskerar även de att behöva flytta, säger Martin Hansson, jurist på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.
Om man har inneboende är det bra att göra upp exakt vilka regler som gäller i hemmet om till exempel städning, för att undvika konflikter.
– Det är en sak att vara polare, en annan sak att bo ihop, säger Martin Hansson.
En som gärna vill hitta ett hus att bo i tillsammans med andra är Ylva Floreman i Skåne. Hon upplever dock att lagar och regler sätter stopp för planerna.
Kompiskontrakt
2020 införde Uppsalahem så kallade kompiskontrakt på prov, som ett sätt att underlätta för unga att flytta hemifrån.
Boendeformen kallas för kompiskontrakt och går ut på att två personer under 27 år delar på en hyresrätt under maximalt fyra år. När de fyra åren har gått måste man flytta ut, men i gengäld behåller man sin kötid hos Uppsalahem.
De som delar på ett kompiskontrakt har nämligen ett solidariskt ansvar för bostaden, vilket bland annat innebär att båda är skyldiga att ersätta eventuella skador på lägenheten. Hyran ska också betalas gemensamt.
– Det som är bra med den här typen av boende är att alla är på samma nivå, ingen är hyresvärd åt den andra. Om någon flyttar riskerar man inte att åka ut. Däremot kan man riskera att få bo med någon man inte känner, säger juristen Martin Hansson.
Förutom hos Uppsalahem finns kompiskontrakt hos Väsbyhem, Botkyrkabyggen och Familjebostäder i Stockholm.
