Här finns pengar att hämta

SE SIFFROR FÖR DITT LÄN LÄNGST NER.

Hyresgästföreningen har frivilliga avtal med de flesta kommunala bostadsbolag och större privata om ekonomiska bidrag till så kallat boinflytande och fritidsmedel (se rutan). Det handlar om mycket pengar.

Läs ocksåKaos i köket? Här är 23 smarta tips för att få ordning

Hem & Hyra har undersökt hur stora summor det rör sig om för de tre största kommunala bostadsbolagen i varje län. 49 av dem har avtal om boinflytande och fritidsmedel för sammanlagt nästan 58 miljoner kronor.

Över hela riket handlar det om 90 miljoner kronor, eller 11 procent av Hyresgästföreningens totala intäkter, visar årsredovisningen för 2014.

De utbetalda pengarna från värdarna har minskat med nästan 10 miljoner de senaste fem åren. Trots det finns 78 miljoner kronor liggande hos föreningen, som inte använts till aktiviteter. 

Läs ocksåSå fixar du en extra festlig kräftskiva – med smarta lyktor och ljuvliga fat

Det är ett problem, anser flera personer inom Hyresgästföreningen som Hem & Hyra pratat med. Ett enkelt problem att lösa, kan tyckas: Att sätta sprätt på mera pengar.

Men en del bostadsbolag fördelar pengarna per lägenhet, oavsett om det ens finns någon lokal hyresgästförening i kvarteret. På andra håll kan lokala föreningar ha lagts ner, kanske för att eldsjälarna flyttat eller tappat gnistan. En del värdars avtal tillåter inte att pengarna då omfördelas till ett annat område. Därför förblir pengarna låsta tills någon ny eldsjäl tar vid.

Enligt Hyresgästföreningens kvalitetskriterier ska man att inte söka pengar innan det finns någon verksamhet, eller en tydlig planering för vad som ska göras. Redovisning av resultat och medel kopplade till boinflytandeavtal ska göras årligen.

Läs ocksåGör som Carin – få balkongen att blomma: "Viktigt med bra jord"

Storleken på avtalet bestäms ofta i samband med de årliga förhandlingarna om hyran, även om Hyresgästföreningen hellre ser att de båda förhandlingarna hålls isär. Föreningen ser en risk för att medel till boendeinflytande och fritidsmedel används som ett påtryckningsmedel för att få föreningen att skriva under avtal om oskäliga hyreshöjningar.

Som med alla utgifter en värd har så är det hyresgästerna som i slutändan får vara med och betala. Alla betalar en slant varje år oavsett om man deltar i de aktiviteter som ordnas – eller ens är med i Hyresgästföreningen.

Av de 61 kommunala bostadsbolag som tillfrågats i Hem & Hyras undersökning svarar 49 att de har avtal om boinflytande och fritidsmedel. Åtta har det inte och fyra har bara avtal om antingen boinflytande eller fritidsmedel. Några bolag annonserar dessutom att man nyligen sagt upp samarbetet.

För två och ett halvt år sedan sade Hyresbostäder i Norrköping upp avtalet om boinflytande med Hyresgästföreningen. Relationen mellan föreningen och det kommunala bostadsbolaget var ansträngd redan innan och blev inte bättre av att avtalet sades upp.

Huvudsakligen riktades kritiken mot att Hyresgästföreningens aktiviteter nådde ut till för få. Framför allt yngre och hyresgäster med utomnordisk bakgrund ansåg bolaget var alltför underrepresenterade. Numera får enskilda hyresgäster eller föreningar i områdena söka pengar för sina aktiviteter inom vissa ramar.

Den internationella kvinnogruppen är ett exempel på en sådan verksamhet som, enligt Anna Kanervo på Hyresbostäder, är resultatet av en direkt dialog mellan värd och hyresgäster.

– Förr hade vi inte möjlighet att själva ha kontakt med våra kunder och stötta enskilda projekt på samma sätt, säger hon.

Bakom initiativet står hyresgästen Reham El Shanbaki. Hon hade noterat att en stor del av kvinnorna som flyttat till Sverige levde isolerade liv i sina lägenheter.

För dem har kvinnogruppens veckovisa träffar både blivit en källa till samvaro och ett sätt att lära sig hur det svenska samhället fungerar.

– Förutom att många har svårt med språket kan de ofta inte så mycket om hur vi hanterar saker som källsortering, grovsopor, tvättstugan och ansökning till dagis. Här kan vi träffas, göra roliga saker och lära oss av varandra, säger hon.

Björn Johansson, ordförande för Hyresgästföreningen region Sydost, medger att det på vissa håll varit svårt att använda fritidsmedlen på ett sätt som gynnar så många som möjligt.

– Vi måste bli bättre på att nå ut till olika individer. Våra lokala grupper blir lätt lite homogena, vilket blir fallet då de drivs efter personliga intressen.

Att bostadsbolagen driver verksamheterna i egen regi är dock ingen kvalitetsgarant, påpekar han.

– Man ska inte förledas att tro att inte de själva har egna intressen.

Kopparstaden i Falun har följt Hyresbostäder i Norrköpings exempel och har sagt upp avtalet från och med halvårsskiftet. Anledningen är ungefär densamma som i Norrköping: Bolaget vill att fler ska ta del av pengarna. Men Annika Stålberg, utvecklingschef på Kopparstaden, vill betona att det inte ligger någon konflikt bakom.

Omkring 14 mil söderut har Mimer gjort samma sak: Från och med i höst kommer Västeråsbolaget att ta över ansvaret för boinflytande. Det rör sig om 600 000 kronor som Hyresgästföreningens verksamhet går miste om. Kommunikationschefen Eva Favaro anser att bolaget kan jobba mer aktivt mot hyresgästerna direkt i egen regi. Hon framför även viss kritik:

– Det förekom att vi upptäckte kostnader som inte ingick i projektöverenskommelsen, säger Eva Favaro.

Även om sålunda en stor majoritet av bolagen har avtal med Hyresgästföreningen finns en oro inom organisationen för att samarbetet ska minska i omfång. I verksamhetsberättelsen för 2014 står att ”de framförhandlade boinflytande och fritidsmedel från fastighetsägarna som används till verksamhet i bostadsområdena skulle i framtiden kunna minska”.

Pengarna används ibland till att finansiera tjänster för personal som arbetar med att stötta och samordna de som jobbar ideellt med boinflytande. Så uppsagda avtal kan innebära neddragningar på personalen.

Silla Odhnoff är folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningens riksförbund. Hon ser en trend i att allt fler större bostadsbolag säger upp avtal för att själva ordna aktiviteter. 

– Det kan både bero på att värden tycker att vi är för aktiva och starka eller för osynliga och passiva.

Silla Odhnoff exemplifierar:

– Om vi samordnat oss och blivit för starka och besvärliga som grupp, exempelvis inför en ombyggnad, kan bolaget dra in boinflytandet. Om vi inte använt pengarna vi fått, eller om de bara nått ett fåtal, kan värden dra in medlen av den anledningen.

Silla Odhnoff är kritisk till bostadsbolagens främsta argument för att dra in pengar – att värden får bättre valuta för slantarna i egen regi:

– Det är väldigt svårt att som enskild hyresgäst göra sin röst hörd mot sin värd. Det är viktigt att krav kan framföras i grupp.