Så här hittar du en säng som passar dig – för bästa sömnen
Sömnen är en av de allra viktigaste byggstenarna för en god hälsa. Kroppen behöver den viktiga vilan för att reparera och återhämta sig. Osammanhängande eller för kort nattsömn gör det svårt att orka med vardagen, vi blir mer sårbara för stress och får till och med försämrat immunförsvar.
Med det i åtanke blir valet av säng än viktigare. Hur din kropp är byggd och vilken sovstil du har påverkar valet. Och det är en hel del att ha koll på för att hitta rätt i det digra utbudet.
På Ergonomie Institut i München är man specialiserade på att testa och utvärdera ergonomin i sängar.
Det man strävar efter är att ryggraden och nacken ska förbli så raka som möjligt. Om vi inte hade haft axlar skulle allt vara mycket enklare. Det är nämligen de som ställer till det. När vi ligger på sidan skjuter axeln upp kroppen, med sned rygg och nacke som följd.
En bra madrass bör alltså kompensera för detta. Den ska vara utformad så att den ger efter för axeln vid sidoläge. Samma sak med skulderbladen och rumpan vid ryggläge.
– Ju bredare axlar du har, desto viktigare är det att madrassen är flexibel. De flesta madrasser tar hänsyn till detta och är indelade i olika zoner säger Florian Heidinger, testchef.
I zonerna är fjädringen i madrassen uppbyggd på olika sätt, vilket gör att mjukheten varierar i sängens längdriktning.
Förutom axelbredden bör man även ta hänsyn till vikt och längd. Madrassen ska fördela tyngden på ett sådant sätt att det känns behagligt i hela kroppen, även efter lång tid i samma ställning.
Lagom hård madrass
Madrassen ska varken vara för mjuk eller hård. Generellt kan man säga att den som är lång och tung bör ha en hårdare säng. Och den som är kort och lätt kan satsa på en mjukare. Men även en mjuk säng kan passa för en tyngre person, bara den fördelar trycket från kroppen på ett proportionerligt sätt. Annars riskerar man att ligga som i en hängmatta.
Det som är närmast kroppen är ofta bäddmadrassen. Om bäddmadrassen inte är mjuk och följsam kan det ge upphov till mer intensiva tryckpunkter på utstickande kroppsdelar, som till exempel hälarna när man ligger på rygg. En dålig bäddmadrass kan också försämra sängens ergonomiska egenskaper, genom att den begränsar bäddens förmåga att flexa och ge stöd.
– Kvinnor är ofta känsligare för tryck. De bör välja en madrass där ytskiktet har bra tryckfördelning, säger Florian Heidinger.
Dyrare säng ingen garanti
Det kan också vara bra att veta vilken position man mest brukar ligga i. Det kan förstås vara svårt att veta, men den ställning som du vanligtvis somnar och vaknar i är förmodligen den som dominerar dina nätter.
– Personer som mest ligger på ryggen och har smala axlar behöver till exempel inte ha en madrass med väldigt mjuk axelzon.
En dyrare säng är ingen garanti för att den håller längre, även billigare sängar har ofta bra uthållighet idag. Skillnaderna ligger mer i sängens ergonomiska egenskaper. Att tillverka en säng med mer avancerad fjädring som ger flex och stöd på rätt ställe kostar mer.
Vad man ska tänka på är att bäddmadrassen är den komponent som påverkas mest över tid. Man bör därför byta bäddmadrass kanske vart tredje år.
När du väl ligger i din nya säng – tänk på att det kan ta en vecka eller två innan kroppen vänjer sig vid det nya.
1. Ramsäng
Består av en madrass som vilar i en träram. Undertill finns träribbor. Själva mjukdelarna utgörs oftast av spiralfjädrar (resårer), ett tunnare mellanlager i skum och ett överdragstyg. Överst och närmast kroppen ligger en bäddmadrass. Spiralfjädrarna kan se olika ut. Vanligast är så kallad pocket där varje fjäder är inkapslad i en tygpåse. Fjädrarna påverkas inte av varandra vilket gör att madrassen blir följsam. Ramsängar är oftast mellan 80 och 160 centimeter breda.
2. Kontinentalsäng
Består av tre olika madrasser. Den understa har spiralfjädrar i en träram, likt ramsängen. Mellansektionen har en fristående madrass med spiralfjädrar utan ram. Överst och närmast kroppen ligger en bäddmadrass. Spiralfjädrarna kommer även här i olika utförande. I underdelen är det ofta bonell – alltså att fjädrarna är förankrade i varandra – vilket fördelar kroppstrycket över en större yta. I mellansektionen är pocket vanligast. Kontinentalsängar är oftast mellan 80 och 210 centimeter.
3. Fristående eller ramlösa madrasser
Består vanligen av en kärna av någon form av skum- eller latexmaterial (gummi). Kärnan brukar vara 15–25 cm tjock. Ytterst sitter ett elastiskt överdragstyg.
Ramlösa madrasser kan placeras direkt på golvet eller i en ram. De kommer i de flesta storlekar.
4. Den ställbara sängen
En sängvariant där man via en elektrisk motor kan höja och sänka olika delar av madrassen för att ge stöd och avlastning, till exempel stöd för överkroppen i sittande position.
Passar den som vill eller måste tillbringa mycket tid i sängen och kanske både äta, läsa och se på tv där.
Madrassen i sig kan vara utformad på olika sätt – som en ram, kontinental eller enklare ramlös variant.
