Så mycket kostar tv-avgiften
Omkring nio av tio hushåll betalar tv-avgiften. De som inte gör det riskerar att få påhälsning av någon av Radiotjänsts 70 kontrollanter som jobbar med att knacka dörr. Eller påringning av någon av de omkring drygt 100 personer som sitter i Kiruna och ringer dem som inte betalar tv-avgift.
Kontrollanter behöver ta sig förbi portkoder som ibland lämnas ut av fastighetsägaren, ibland inte. Och lägenhetsdörrar som öppnas eller förblir stängda.
De som öppnar men säger att de inte har någon tv och nöjer sig med att titta på SVT-play kommer inte avgiftskontrollanterna åt. Det är nämligen inte avgiftsbelagt enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (se artikel här).
De allra flesta programmen som sänds av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ligger alltså gratis några klick bort på datorn, surfplattan eller mobiltelefonen.
När domen kom rev den upp tidigare beslut om att datorer är avgiftsbelagda. Det innebar att 130 000 avgiftsbetalare hade rätt att få tillbaka tidigare erlagda licenspengar. Av dem hörde 50 000 av sig, vilket krävdes för att få återbetalningen.
Domen om hur den nya tekniken ska hanteras är ett bekymmer, menar Johan Gernandt, kommunikationschef på Radiotjänst. Det är en av anledningarna till att avgiften i fjol höjdes med 11 kronor i månaden. Den första höjningen sedan 2007. Numera kostar det 185 kronor i månaden.
Samtidigt har förändringen inte orsakat något strömavhopp. Antalet licensbetalare i dag överstiger 2012 års siffror och inget tyder på att trenden är vikande.
– Tillväxten motsvarar ungefär ökningen av hushåll i landet, säger Johan Gernandt.
Det tycks alltså som att de flesta svenskar gillar att titta på tv på traditionellt vis och är beredda att betala för det. Hur den betalningen ska komma att se ut de närmaste åren råder det inget tvivel om: Public services nuvarande sändningstillstånd löper fram till och med 2019. Det bygger på den nuvarande modellen med tv-avgift som finansiering. Hur det blir efter det återstår att se. Röster höjs för att avgiften i dess nuvarande form är en föråldrad modell.
Regeringen fick nyligen i uppdrag av kulturutskottet att utreda radio- och tv-avgiften i god tid före 2020, då sändningstillståndet ska förnyas. Utredningen ska ge förslag på en ny finansieringsmodell som är långsiktig och säkrar public services fortsatta oberoende. Liberalen Bengt Eliasson, ledamot i kulturutskottet, anser att dagens system är föråldrat.
– Jag tänker mig att avgiften ska gå via skattsedeln och i princip vara lika för alla som är skyldiga att betala skatt. Den ska vara långsiktig och politikerna ska inte lägga sig i mer än i dag. Radiotjänst kan man lägga ner, tycker Bengt Eliasson.
