Så mycket tjänar värdarna på dig

Sveriges hyresvärdar har vind i seglen. Sedan Hem & Hyras granskning för två år sedan har de 50 största kommunala bostadsbolagens vinster mer än fördubblats.
Trots att deras uppdrag är att generera bostäder – inte vinst – tjänade de allmännyttiga värdarna i fjol 2 500 kronor per genomsnittlig trerummare. Och då ingår ändå inte de stora summor bostadsbolagen dragit in på försäljningar av fastigheter i resultatet.
För att få fram företagens faktiska förtjänst från att hyra ut bostäder har Hem & Hyra med hjälp av den oberoende aktören Stella Borealis städat årsredovisningarna på reavinster och bokföringsknep.
Klart mest pengar per lägenhet tjänade Partillebo utanför Göteborg, med en total vinst på 152 kronor per kvadratmeter boyta – 30 procent mer än tvåan på listan.
Partillebos årsredovisning vittnar om en nyemission som ökat aktiekapitalet med 50 miljoner kronor samt ett aktieägartillskott på 60 miljoner.

Vd Pär Linder vill dock hellre lyfta fram trist, långsiktigt vardagsarbete och nedskärningar i personalen som förklaring till vinstberget.
– Varje anställd förvaltar den dubbla ytan i dag jämfört med för tjugo år sedan. Därtill har vi en bra bostadsmarknad och en suverän ägarkommun som inte plockar ut en massa pengar ur verksamheten.
På vilken plats ett bostadsbolag placerar sig i Hem & Hyras vinsttabell har ett direkt samband med hur mycket pengar de väljer att pumpa in i renoveringsprojekt. Av de tio företagen i botten befann sig sex där även i den förra undersökningen – på grund av omfattande upprustningar i sina miljonprogramsbostäder.
Och det är just inför utmaningen att modernisera 500 lägenheter från 60- och 70-talen som Partillebo samlar ordentligt med kapital.
I slutändan är det ändå hyresgästerna som tjänar på att deras värd behåller en del av pengarna i stället för att sänka hyrorna, resonerar Pär Linder.
– Skulle vi välja att gå med nollresultat ett år är risken att vi måste ta igen det ett annat år. Det här är ett sätt att garantera att man slipper chockhöjningar i framtiden.

Läs ocksåSe om din värd är en av 2017 års sämsta

Sandra Krona har varit hyresgäst hos Partillebo sedan hon flyttade hemifrån för åtta år sedan. Hon har sluppit plötsliga hyrespåslag.
– Den förra ägaren var rökare, så innan jag kom hit bytte de både väggar, golv och vitvaror. Jag har verkligen tur som bor så här billigt – bara tio minuter från centrala Göteborg.
Mindre tur har hyresgästerna på andra sidan gatan. Där har Partillebo byggt nytt – till en boendekostnad få unga singlar skulle ha råd med.

Sandra önskar att företaget kunde använda en del av vinsten för att jämna ut hyresskillnaderna mellan sina olika typer av lägenheter.
– Det är stentufft att få lägenhet häromkring, särskilt om du inte tjänar så bra. Med mer anpassade hyror skulle unga personer få lättare att hitta bostad.
Samtidigt uppskattar hon tryggheten i att hennes hyresvärd har rejäla ekonomiska muskler.
– Vi har ju haft finanskris nästan hela 2000-talet. Då känns det bra att i alla fall boendet är säkrat.

Inte heller Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman ser något principiellt problem med att mer än fyra av fem kommunala bostadsbolag gick med vinst 2012.
Så länge inte vinsten blir drivkraften och ett sätt för kommunen att plocka ut pengar till andra ändamål.
– Den som långsiktigt ska förvalta bostäder måste kunna göra överskott för att upprätthålla fastighetsbeståndet och eventuellt bygga nytt. Men det finns ingen anledning att genom hög-
re hyror bygga upp ett onödigt stort kapital, säger hon.
Kurt Eliasson, vd på de allmännyttiga bostadsföretagens branschorganisation Sabo, tycker att Hem & Hyras undersökning visar att de kommunala värdarna seglar på rätt kurs.
– Detta är kvitto på att vi har en fungerande hyresmarknad och att bostadsägande är en tillgång i Sverige.

Läs ocksåSå slipper du betalningsanmärkningar

Tidigare kunde kommunen lätt skjuta till pengar när deras bostadsbolag gick knackigt. Något som förhindras av en ny hyreslagstiftning om att allmännyttiga och privata bolag ska konkurrera på lika villkor.
– Kommunala bostadsbolag har klarat sig genom flera finanskriser utan att påverkas nämnvärt. Enda sättet att bibehålla den traditionen med nya lagen är att vara finansiellt starka, säger Kurt Eliasson.