Så odlar du i staden

Gerillaodling har funnits länge – några av dagens pittoreska koloniträdgårdar startade i början av förra seklet som illegala odlingar. Uttrycket ”guerilla gardening” kommer från USA där man på 1970-talet i bland annat New York började odla på ödetomter. Gerillaodling i all ära, men den som vill vara säker på att ingen plockar bort ens grönsaker bör ha okej från kommunen eller fastighetsförvaltaren innan start.

Stadsodlingarna som fått tillstånd är oftast kollektivodlingar av olika slag. De kan vara ganska löst sammanhållna nätverk, eller välorganiserade föreningar.

Läs ocksåIda hyrde villa och förverkligade odlingsdrömmen – så fixar du vindruvor

De första koloniträdgårdarna kom till Sverige kring 1900 från Tyskland och Danmark. I dag finns kolonilotter både med och utan stugor. En lott kan vara mellan 100 och 300 kvadratmeter. I en koloniträdgård odlar man på den egna lotten och sköter gemensamhetsytor och utrymmen och tillsammans.

Att odla hemma, på balkongen eller fönsterbrädan är också ett bra alternativ. Enda nackdelen är att man oftast är hänvisad till krukor och det gör odlingarna känsligare bland annat för att krukodlat kräver bevattning oftare.

Odlingsfakta

• SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har tillsammans med FOR (Fritidsodlingens Riksorganisation) tagit fram en rapport som visar Sveriges odlingspotential. Den sammanlagda arean av alla trädgårdar, altaner och liknande motsvarar hela Blekinges län eller 320 000 hektar. Om den ytan odlades upp skulle produktionskapaciteten vara 700 000 ton grönsaker, bär och frukt per år till ett värde av 30 miljarder kronor. I ytan ingår två miljoner balkonger och 200 000 uteplatser som också går att odla på.

6 sätt att komma igång

1. Skaffa en koloni- eller odlingslott. I till exempel Stockholm står man i kö för att så småningom få en lott. Varje förening har sin egen kö. I andra städer, som Göteborg och Malmö köper man sin kolonilott. Adresser och länkar hittar du på Koloniträdgårdsförbundets hemsida www.koloni.org
2. Kontakta en kollektivodling. Hör av dig till din kommuns eller stadsdelsnämnds parkförvaltning. Andra tips är att kontakta FOR:s trädgårdsrådgivare www.for.se, eller engagerade i Koloniträdgårdsförbundets och Riksförbundet svensk trädgårds regioner www.koloni.org respektive www.tradgard.org.
3. Starta en egen odling. Leta rätt på en plats mellan hyreshusen eller i en park där du skulle vilja odla. Samla ihop likasinnade, gör en odlingsplan och kontakta sedan de som förvaltar marken. Är det kommunens mark finns det så kallade brukaravtal som reglerar när mark brukas till odling. Börja i liten skala. Hellre 20 kvadratmeter som man orkar rensa och vattna en hel säsong än 200 kvadratmeter som ger dåligt samvete.
4. Kontakta din värd och fråga om du får odla på bakgården. Du kan föreslå att du odlar i pallkragar eller liknande som är lätta att placera dit och enkla att ta bort. Du kan också föreslå att du kan ta hand om existerande rabatter. Det finns avtal som ger ett blygsamt avdrag på hyran om man hjälper till med förvaltningen av gården.
5. Balkongen är en utmärkt plats att odla på. Det man bör tänka på är balkongens bärighet, blöt jord är tung. Anpassa ditt val av grödor efter balkongens förutsättningar. Vilket väderstreck ligger den i? Är det soligt eller blåsigt? Odla i stora krukor, växter trivs när de får breda ut rötterna och i stora krukor dunstar inte vattnet lika fort. Se också till att det finns dräneringshål.
6.  Att odla i lägenheten är lite av en sport och hur det går beror på vilka förutsättningar din lägenhet har, är den mörk eller ljus? Har du värmeelement under fönsterbrädan? Växterna trivs sällan när elementvärmen torkar ut jorden. Du kan fixa mer ljus genom att placera ut lysrör eller ställa speglar som reflekterar solljus vid växterna. Är det väldigt torrt inne får du duscha odlingen ofta. Det finns också smarta odlingskärl med både belysnings- och bevattningssystem.