Så skaffar du trädgård som trångbodd
Växtterrarier har blivit en stor trend det senaste året – men det är inget nytt egentligen. Redan under hippierörelsen på 1970-talet var det populärt att skapa växtterrarier för att kunna ha grönska omkring sig även om man bodde i en trång liten lägenhet.
Världens äldsta växtterrarium sägs vara från 1960 då engelsmannen David Latimer fyllde på lite jord och sådde frön i botten på en damejeanne, en stor glasbehållare för vintillverkning. Han vattnade sin planta en gång 1972, men sedan dess har den inte varit öppnad!
Ibland kallas växtterrarierna för biosfärer, och tanken är att skapa en minivärld inuti glasbubblan, en växtvärld som sköter sig själv – utan vattning eller annan tillsyn. Det enda du behöver göra är att sätta i gång processen och se till att terrariet får dagsljus (helst inte direkt solsken dock).
Tanken är att det inuti glasburken bildas tillräckligt med syre via växternas fotosyntes och att de vissna bladen bryts ner med hjälp av bakterier och blir till näring och koldioxid. Fuktigheten hålls konstant eftersom vattenångan inte har någonstans att ta vägen, utan rinner tillbaka ner i jorden. Ett slutet ekosystem helt enkelt!
Vill du testa själv så behöver du inte börja från frö, utan kan plantera växter i jorden. Det enklaste är att välja växter med ganska små blad och utan spektakulära blommor – blommorna brukar ändå inte bli så vackra inuti terrariet. Att tillföra lite krossad kol sägs ge en extra bra miljö.
Det här behöver du:
- Glaskärl
- Lecakulor
- Krossad kol (grillkol går bra)
- Jord
- Plantor
- Tratt/tidning
- Eventuellt pincett eller akvarietång
- Förutom ett glaskärl är lecakulor, jord, kol, växter – och kanske en prydnadssak – allt du behöver.
- Kol behövs för att växternas livscykel ska bli optimal. Lite krossad grillkol funkar bra.
- Bottna med lecakulor och tillför en sked kol för att få en extra bra miljö.
- Avsluta planteringen med att vattna. Om det inte bildats kondens efter en vecka kan du vattna en gång till. Sen ska det räcka!
- Står fjolårets krukor och lådor kvar på balkongen? Toppen! Då har du nämligen starten på årets odlingar! Många kastar den gamla jorden, men det är synd eftersom den är utmärkt att ha som bas till vårens och sommarens odlingar.
- Den gamla jorden – som oftast kommer från en säck planterings- eller blomjord från trädgårdsbutiken – består framförallt av torv, kompletterad med näring, kalk och ibland lite lera och/eller lecakulor.
- Torven bryts ner under odlingssäsongen och näringen förbrukas av växterna. Kvar finns ett odlingssubstrat som i sig själv inte räcker för att nya växter ska må bra, men däremot är det en utmärkt bas för den jord som du kan fylla årets krukor och balkonglådor med. En stor fördel är också att du slipper bära bort och kasta den gamla jorden! En del oroar sig för att jorden är sjuk eller dålig, men det är väldigt sällsynt vid krukodling.
- Den gamla jorden behöver kompletteras med näring och mullämnen, och gärna också ett dränerande material som ser till att det finns gott om syre
i jorden. - Så här ser receptet för din nya jord ut: 5–6 liter återanvänd jord, 3–4 liter ny jord, 1 liter pimpsten, 1–2 dl hönsgödsel.
