Tvättstugan – källa till vänskap och konflikt
Gemensamma tvättstugor började bli vanliga i Sverige på 1950-talet, som en del av folkhemstanken. Fenomenet spred sig snabbt och snart hade 80 procent av alla hushåll i flerfamiljshus tillgång till tvättstuga. I början på 1970-talet hade andelen ökat till 94 procent.
Den gemensamma tvättstugan är något som är unikt för Sverige. I andra länder är det vanligaste att man har en egen tvättmaskin i lägenheten, eller tar med de smutsiga plaggen till ett tvätteri.
Skrivna och oskrivna regler
Så vad gäller när man tar med sina smutsiga plagg för att tvätta i en lokal tillsammans med andra?
Etnologen Kristina Lind kallar i boken ”Tvättstugan – En svensk historia” tvättstugan för en halvprivat zon, ett mellanrum mellan det privata och offentliga. Här finns det chans till social kontakt med gamla och nya grannar. Men osämja och konflikter uppstår också när olika syn på smuts och ordning krockar. Den som tvättar har skyldigheter, men samtidigt tar man inte lika stort ansvar för tvättstugan som för den egna bostaden.
Ibland har hyresvärden ordningsregler, då är det bara att följa dem. Annars finns det flera saker som är praxis.
– För hyresgästen är det viktigt att hålla de tvättider man bokat och att städa efter sig. Det är en vanlig grej som hyresgäster har synpunkter på, att den som tvättat innan inte har städat, säger Johanna Lundmark på Hyresgästföreningens servicecenter.
När det gäller städning är grundregeln att lämna tvättstugan i det skick du vill hitta den. Ta bort ludd ur torktumlaren, rensa tvättmedelsfacken och gör rent golvet om det behövs.
Det är också viktigt att hjälpas åt – om en maskin går sönder under ens tvättid ska man felanmäla det till hyresvärden.
Annat som är hyresvärdens ansvar är att se till att det finns tillräckligt med tvättmaskiner och tvättider samt att tvättpassen är lagom långa.
– Om man är missnöjd kanske kan man gå ihop flera hyresgäster och framföra synpunkterna till hyresvärden, säger Johanna Lundmark.
Det irriterar sig hyresgästerna mest på
Tvättstugan engagerar, och är det allmänna utrymme som hyresgäster oftast hör av sig till sin värd om med klagomål. Det visar en undersökning som Hem & Hyra har gjort. På första plats av sådant som hyresgäster irriterar sig på kommer just dålig städning. På andra plats hamnar stulna tvättider.
Annat som kan ge upphov till konflikter är kvarglömd tvätt och ludd som inte tagits bort ur torktumlaren, samt buller från tvättmaskiner och torkskåp.
Arga lappar ingen bra idé
Psykologen Ida Flink vid Örebro universitet säger att människan är programmerad att söka efter det negativa i stället för det positiva. Vi har också lättare att ha överseende med oss själva om vi gör något fel, jämfört med om andra gör misstag eller slarvar. Vi har också en tendens att tolka andra personers beteende negativt. Vi tror att de gör saker med flit medan vi tolkar våra egna fel som misstag. Måendet spelar också roll.
Konflikter kan ibland utmynna i arga lappar. Men det avråder Johanna Lundmark på Hyresgästföreningens servicecenter bestämt ifrån. I värsta fall kan det leda till att bråket eskalerar.
– Det är vanligt men inte så jättebra att skriva lappar. Det kan lätt bli otrevligt då och man vet inte om rätt person läser dem.
I den mån det är möjligt ska man försöka prata med personen öga mot öga om man har synpunkter på något. Om man inte vet vem det är kan man gå via hyresvärden, säger hon.
Digitala bokningssystem bidrar till att minska osämjan i tvättstugorna. Då är det bara den person som har bokat som har tillgång till tvättstugan och det går inte att ta någon annans tid.
– Men man ska komma ihåg att hyresvärden inte har rätt att gå in och kolla vem som har bokat en viss tid, om det inte har skett en störning eller liknande, säger Johanna Lundmark.
Tvättstugans framtid
För varje år sedan 2000-talets början har det gemensamma tvättandet gradvis minskat, till förmån för maskiner i den egna lägenheten. Dessutom är det i nyproduktion mer regel än undantag att lägenheterna har egen tvättmaskin. Det är smidigare och enklare för hyresgästerna som kan tvätta när de vill utan att behöva samsas med sina grannar.
Dock är det inte alltid det bästa för miljön att låta tvättmaskiner rulla i var och varannan lägenhet.
I en rapport som Energimyndigheten ligger bakom föreslås två olika koncept för att göra tvättstugan mer lockande med tanke på miljö, ekonomi och social hållbarhet. De har fått namnen First Floor Lounge och Tvättstudion.
Foto: PER-ERIK JÄDERBERG
Redan i dag finns så kallade tvättstugebibliotek på många håll – bokhyllor där hyresgäster kan ställa och låna böcker.
Men i rapporten går man ett steg längre och föreslår att tvättstugan ska bli ett ställe där man man trivs, vill hänga och umgås. Där skulle till exempel kunna finnas gym, co-workingspace, syhörna, byteshörna, soffor och tv.
Källor:
Tvättstugan – en multidisciplinär studie, Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus
Tvättstugan – en svensk historia, Kristina Lund
Redan 1925 byggde HSB Sveriges allra första fastighetstvättstuga i bostadsområdet Röda bergen i Stockholm.
Men det var allmännyttan, de kommunägda bostadsbolagen, som såg till att tvättstugan fick ett stort genomslag. Den ”goda bostaden” hade moderna kök och badrum, sopnedkast och tillgång till tvättstuga.
Tanken från början med gemensamma tvättstugor var att underlätta och spara tid för kvinnorna – som brukade tvätta – och även att förbättra hygienen och skapa gemenskap.
Enligt Boverket man i en bostad kunna sova, tvätta sig, laga mat, förvara saker och det måste finnas fönster. I närheten av lägenheten ska det finnas en gemensam tvättstuga. Om tvättstuga saknas ska det finnas plats i lägenheten för att tvätta.
Det finns inga regler för hur många tvättmaskiner som ska finnas i tvättstugan, men tvättstugans kapacitet ska vara anpassad till hur många som bor i huset.
