Vårdnadstvist om lägenheten
Hälften av gifta par skiljer sig. Och ogifta föräldrar separerar också. Ska barnen bo lika mycket hos mamma och pappa kan frågan om vem som får bo kvar bli en svår nöt att knäcka. Kommer man inte överens kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare.
– Det gäller att förstå vilka chanser man har. Är det värt att anlita en bodelningsförrättare? Det är kostsamt och tar tid. Många har dessutom en felaktig uppfattning om att samhället står för kostnaden, säger advokat Stina Zakrisson på Familjerättsadvokaterna.
Regeln är att den med ”bäst behov” av lägenheten får bo kvar. I dag är det runt 35 procent av barnen (enligt Statistiska Centralbyrån) med separerade föräldrar som bor växelvis.
Samtidigt kan flera andra faktorer spela in när det ska avgöras vem som bäst behöver lägenheten. Nedan finns de punkter som brukar tas upp. Listan är inte fullständig – allt kan vägas in. Och det är alltid en helhetsbedömning från fall till fall.
– Parterna får framföra sina önskemål. Bodelningsförrättaren ska inte hjälpa den ena eller andra. Ens chanser kan alltså bero på vilken hjälp man har, om den ena har ombud och den andra inte, och på vad som förs fram. Ytterst är det en bevisfråga, förklarar Stina Zakrisson.
Är den ena föräldern missnöjd med förrättarens beslut kan det klandras i tingsrätten.
När båda vill bo kvar – fyra exempeL
Barnansvaret
Väger oftast tyngst. Har någon ensam vårdnad om barnen anses den ha bäst behov. Eller om barnen ska bo mer hos ena föräldern. Men med gemensam vårdnad och om barnen bor lika mycket hos båda anses behovet likvärdigt.
Hälsa
Kan väga tungt. Skulle bostaden exempelvis vara särskilt anpassad för ena föräldern på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan det vara skäl till ett större behov av lägenheten.
Möjlighet få bostad
Väger tungt, inte minst där det råder bostadsbrist och bostadsköp kostar mycket. Här kan det handla om faktorer som plats i en bostadskö, socialt skyddsnät och ekonomin (se nästa punkt).
Ekonomin
Hur ser det ut med möjligheten att ta lån? Hur är det med skulder? Betalningsanmärkningar? Besparingar? Allt påverkar möjligheten att skaffa ny bostad. Samtidigt kan det vara så att föräldern med bäst behov av lägenheten inte har råd att betala hyran som ensamstående. Då får man hitta en annan lösning.
Jobbsituationen
Kan ha betydelse. Kanske jobbar den ena föräldern i grannstaden, där det är mycket lättare att få bostad? Eller har en av föräldrarna fast jobb och den andra inte? Bostaden kan också vara anpassad efter den enes verksamhet, till exempel delvis omgjord till salong.
Lika behov?
Skulle behovet av bostaden bedömas som lika stort blir det den som står på hyreskontraktet som får hyresrätten, om det är skäligt. Skulle båda stå på kontraktet får man försöka hitta någon omständighet som avgör. Eftersom många parametrar kan vägas in går det oftast att hitta någon faktor som får avgöra, även om det i en del fall kan vara svårt.
Om föräldrarna (gifta eller sambor) inte kommer överens om vem som ska bo kvar tills bodelningen är klar kan de ansöka hos tingsrätten om kvarsittningsrätt tills det bestäms vem som får hyreskontraktet permanent. Tingsrätten kallar då båda till en förhandling där de får framföra sina skäl till att få vara den som bor kvar. Sedan beslutar tingsrätten om vem som har störst behov av att bo kvar fram tills bodelning sker. Det spelar ingen roll vem som äger bostaden eller står på hyreskontraktet. Tänk på det här: Den som en gång flyttat ut kan få svårt att senare bevisa att den skulle ha bäst behov av lägenheten.
